Vad gör han?

Vi var hos veterinären idag då. Willy var jätte duktig. Han var så rädd att han skakade men ändå fick vetrinären klämma och känna och lyssna på lungor och hjärta. Och tom ta blodprov utan att han gjorde några utfall! Veterinären sa att han skulle få guldstjärna. Otroligt att han gått från att ha en lapp på buren där det står "arg katt" till att få guldstjärna på ett år. Klantiga jag hade glömt att Willy inte skulle äta nåt på 12 timmar innan provet för galla skulle tas. Men å andra sidan, med tanke på hur lite han ätit de senaste dagarna så har han kanske inte ätit nåt på 12 timmar. Iallafall inga mängder så de tog provet ändå. Sen tog det prov som ska visa hur Pankretiten är.
Tyvärr får vi inte svar föräns om 2 veckor pga av olika omständigheter. Men vi fick mer aptitstimulerande som vi ska ge under tiden.
Men vad tror ni katten gör det första han gör när vi kommer hem? Jo går raka vägen fram till matskålen och ÄTER! Utan tablett eller nåt. Nu har han nästan ätit allt han borde under kvällen...
Vad ska man säga? Så nu fick han ingen tablett utan vi får se om och hur länge det håller i sig.
Är det som är grejen. Ut och åka bil och skrämma honom med veterinären. Han är ju skum!

Vi får väl se i morgon

Veterinären sa att det var bra att han inte verkade ha ont. Men hon ville att vi skulle komma på återbesök för att ta nya prover och se vad statusen på sjukdomen är just nu.
De ska också ta prover på gallan för att se att det inte är nåt sånt som ligger och spökar.
Sen hade hon tagit reda på lite mer om de aptitstimulerande och som jag misstänkte så är ju detta medicin man brukar ge till människor så alla studier finns bara på människor och inte på djur. Men på människor har det visat sig att man kan få huvudvärk och må illa när man slutar med dem efter långvarig användning. Så det kan ju förklara varför han så tvärt slutar äta så fort tabletten slutar äta. Han börjar förmodligen må illa. Skumt med en sån bieffekt, det är ju liksom som att motverka sig själv.

Imorse åt Willy mjukmat av sig själv och ett litet hopp tändes som vanligt. Men på kvällen var han ovanligt slö igen. Så jag har testat att ge honom smärtlindrande för att se om han piggnar till, om han fått ett skov med ont igen. Vi får väl se om en liten stund.

Annars får vi se vad veterinären säger i morgon. Hon var inne på aptitstimulerande igen och sedan avvänja honom långsamt. Så man först ger var tredje dag, sen var fjärde osv. För att undvika illamåendet när de slutar verka. Men min tanke är om det finns några andra apitistimularenade som inte har samma bieffekt. Men då är de väl bergis inte skonsamma mot magen. Eller om det finns nån medicin mot illamående. Vi får väl se vad hon säger i morgon!

Inte ont iallafall

Ja, nu kan vi nog konstatera att Willy inte har ont iallafall, för det har inte blivit någon som helst skillnad trots den starkt smärtlindrande medicinen i snart 2 dygn.
Jag vet inte om jag ska tycka det är bra eller dåligt. Det är ju bra att han inte har ont. Men då har vi fortfarande ingen förklaring till att han inte vill äta.
Veterinären skulle ringa i morgon bitti igen så får vi se vad hon säger, vad som kan bli nästa steg.

I dag har vi försökt med lite tvångsmatning, bara för att han ska få i sig nåt och kanske bryta ett eventuellt illamående. Han har fått mat 3 gånger under dagen. Men än så länge har inte det gjort nån skillnad heller. Men det kanske är för tidigt att säga än. Han har ju inte spytt av det iallafall...

Hittils har vi ju bara testa andra sorter av torrfodret, ska nog testa andra sorter av mjukmaten också. Kanske nån där han är lite extra förtjust i som vi kan få honom att äta. Ska se vad som finns.

I dag har vi också bytt plats på Willy och Chanel. Willy är nu uppe och Chanel är nere. Maken saknade att ha Chanel i sängen nämligen ;-) Sen tänkte vi att lite miljö ombyte kanske får Willy att komma på andra tankar.

Så nu inväntar vi nya direktiv i morgon...

Ny infallsvinkel...

Pratade med Vet idag igen. Och nu provar vi en annan infallsvinkel. Han ska få morfin under helgen för att se om det blir nån skillnad. Det är för att se om han fortfarande har ont eller inte. Och har man ont i magen är det ju klart att man inte vill äta.
Vetergesic heter det. Jobbigt bara att han ska ha det 3 gånger om dan med så jämna mellanrum som möjligt. Det blir till att kliva upp kl 6 i morgon bitti för att ge honom det. Hoppas man kan somna om efter det sen igen. Det är ju lördag så man hade ju hoppats på lite sovmorgon!

Tycker dock att han är lite konstig just nu. Går runt och jamar. Men det kan ju bero på att jag inte varit hemma på hela kvällen. Men det kan ju bero på att han blev lite hög på det hela också kanske...

Visste att det var för bra för att vara sant

I takt med att den sista aptitstimulerande slutar att verka så slutar också Willy att äta. Eller ja, inte slutar helt men aptiten minskar drastiskt som vanligt. Och den nya maten har inte alls varit av intresse idag.

Så tillbaka på ruta ett igen. Men jag ska fortsätta hälla upp av både den nya och den gamla ett tag får se om det händer nåt. Men jag gissar ju inte på det direkt.

Chanel har hittat ett nytt ställe att ligga på. Ovanpå ena gästsängen och gissa om hans ögon matchar både överkastet och filten. Det var nästan läskigt!

Kanske kanske...

Fick provpåsar på mat hos veterinären. Dels Hills I/D som vi provat förut och del Eukanuba Intestinal. När jag kom hem hällde jag upp några bitar av varje för att se om nån kunde tänkas falla Willy i smaken. Och han verkade tycka att det där Eukanuba var helt ok. Medans han ratade Hills precis som förra gången.
Så nu var tanken att göra en så kallad mjuk övergång till Eukanuba. I morse fick lite grann och åt alla bitarna och i kväll fick han lite grann som han också åt upp. MEN nu när han fått smak på annan mat vägrar han den gamla maten totalt! Lätt att göra en mjuk övergång då?
Men jag vågar verkligen inte ge honom för mycket för snabbt av den nya. Tänk om vi ändå kunde hitta en mat som han gillar och som han tål! Då vill jag verkligen inte förstöra det genom att göra honom sjuk. För då vet vi ju att han inte tänker äta den maten heller.

Är lite kluven inför Eukanuba. Har hört en del dåligt om dem. Men samtidigt så sitter vi inte i sitsen att vi kan vara kräsna just nu heller. Allt är bättre än ingen mat alls.
Nu håller vi tummarna!

Walle är iallafall glad över att jag kom att jag skulle ta ner fårfällen vi hade i vardagsrummet förut och som han brukar gilla att ligga på. Nu har han den här nere istället och vill ligga och sova på den mest hela tiden. Fast den är snart mer åt det gråa hållet än vit av allt hans svarta hår som fastnar på den.

Myskissen!

Sista tabletten i morgon...

... och inte ett dugg bättre. Suck!

Så vad tusan ska vi göra nu? Förslag nån? Kan han ha glömt bort att han mådde illa av Specific maten? Det var ju ändå typ 4 veckor sen han fick den. Kanske han tycker bättre om den om han får den på rätt sätt? Fanns visst en sort till som veterinären skrivit i han journal. Nåt Eukanuba. Får försöka få tag på en provpåse av det, och kanske en provpåse av Specific igen. Det är egentligen det ända jag har kvar att prova känns det som.

Fast jag kan inte låta bli att undra om det inte är lite antidepressivt i de där tabletterna ändå. För i samma takt som de går ur kroppen och och han äter sämre så blir han mindre social och kelig också...

Ett trapp steg i taget

Ett litet steg för människan, ett stort steg för kissen! I dag satt Willy igen en bit upp i trappen. Och han satt där ganska länge. Chanel for som vanligt omkring ovanför och skrek som en galning som han alltid gör så fort han får syn på en ny potentiell kompis.
Och visst lät Willy tillbaka, men han fick inte panik, utan han satt kvar en bra stund som sagt!
Walle var redan på övervåningen, och uppspelt som Chanel var kunde han inte låta bli att flyga på Walle som vanligt. Och istället för att bli rädd och springa ner så flyttar Willy upp 2 trappsteg istället. Så nu satt han i avsatsen.

Kanske att de kan komma överens lagom till sommaren när Chanel ska flytta hem igen!

 "Visst är jag modig!"

Utbrytar kungen...

Eller ska jag säga igenombrytar kungen? Chanel lyckades ta sig ner för trappen i morse.
Det var bara rena turen att jag stog i tvättstugan precis brevid trappen och hörde Walle fräsa och morra. När jag tittade ut genom dörren stod Chanel på nedersta trappsteget.
Vet inte hur tusan han lyckades. Grinden var fortfarande stängd. Och det är bara ett ställe där det inte sitter galler men där är det jätte högt att hoppa ner. Och det hade jag hört om han hade hoppat ner där. Men på nåt sätt har han lyckats krångla sig förbi iallafall. Så det blev att sätta upp hönsnät även på det stället och sätta fast alla galler lite extra så det verkligen inte finns några hål!

Som tur är så såg aldrig Willy att han kom ner och Chanel hann aldrig få syn på Willy heller. Annars hade det säkert varit kört igen!

Willy är inne på sin 5:e tablett av aptit stimulerande utan någon egentlig förbättring. När det är ett halvt dygn kvar så slutar han nästan att äta fortfarande. Suck.
Läste dock på Fass.se om medicinen, och tydligen ger man denna till människor som är deprimerade. Konstigt, men de har kanske olika effekt på djur och människor?
Jag vet inte vad vi ska göra med honom. Vi har 2 tabletter kvar, men jag gissar att det inte kommer att bli bättre ens med hjälp av dem.

Kanske ska prova lite olika märken av mat igen. Nu har han kanske glömt bort effekten av de andra märkena sist när jag inte visste hur man skulle introducera ny mat. Och kanske det finns nån som han tycker bättre om, om han får den i små doser och långsamt vänja sig.

Skriiiiik

Herregud! Om det ändå gick att prata med katter. Då skulle mycket här hemma lösa sig. Idag har Chanel som vanligt gått och skrikit på övervåningen; "Jag har tråkigt! Lek med mig!!!!" samtidigt har Willy gått och skrikit exakt samma sak på nedervåningen. Men Willy är fortfarande livrädd för Chanel. VARFÖR KAN DE INTE LEKA MED VARANDRA istället för att driva oss människor till vansinne? Om man ändå kunde prata med dem och förklara.... Suck!

I går fick Willy en ny tablett. Men han blir så rastlös av tabletterna första dygnet. Så han blir nästan outhärdlig pga av det också...
Tänkte att eftersom det är på morgonen har äter som sämst så skulle jag ge tabletten på morgonen för att det skulle hålla i sig så många morgnar som möjligt. Men det var totalt fel strategi att ge den på en helg morgon, när man måste gå och lyssna på honom hela dagen. I fortsättningen får det bli på vardagsmorgnar.

Kisses väg till hjärtat...

... går tydligen genom magen. Ända sen i söndags har maken gett Chanel merparten av hans mat. Och 2 kvällar i rad har Chanel legat hos maken i soffan! Gissa om båda sett rätt nöjda ut.

Sen undrar jag varför man lägger ner en massa pengar på dyra leksaker till katterna, när de hellre leker med sånt som finns hemma. Favoriten hos Chanel just nu är att jaga stickkontakten till platttången, och så började han plötsligt brottas med en basketboll i dag!
Försökte fotta för det såg så kul ut men lyckades inget vidare.

Däremot kom Willy upp en bit i trappen så jag fick honom på bild i stället ;-)

"Så här långt vågar jag gå upp för trappen nu!"

Tablett nr 3

Tyckte Willy hade sämre aptit i dag igen. Ville knappt äta i morse igen.
Så i med ny tablett. Jag vill inte att dippen ska bli för djup mellan tabletterna. Inbillar mig att det är större chans att han äter av sig själv snart om han inte får dippa ända ner mellan varje tablett. Men första dygnet med tablett blir han ju nästa jobbig åt andra hållet istället. Går och gnäller en hel massa. Och konstigt nog, så blir han extra kelsjuk de första timmarna. Man får inte vara ifred alls. Han är ju kelsjuk redan från början liksom...

Kamikaze Chanel!

Chanel har valt yrke! Han ska bli kamikaze pilot! Här om dagen satt han ca 2 m från Walle. Båda satt helt lugnt utan att verka bry sig om varandra. Så plötsligt studsar Chanel upp med alla fyra tassarna samtidigt och riktigt ser ut att Skrika "ATTACK!!!!" och slänger sig runt halsen på Walle! Absolut inte på ett elakt sätt, han ville bara brottas. Men Walle blev inte så förtjust över överraskningen direkt. Han skrek rakt ut. Lika mycket av ilska och frustration som av rädsla och överraskning.
Men det under bara med Walle är att så fort han kom loss, vilket var ganska omedelbart, så ruskade han bara på sig och sen var det inte mer med det. Han är så otroligt snäll och tålmodig. Han skulle egentligen behöva säga ifrån både mot Chanel och Willy en gång för alla. Men han låter dem terrorisera honom. Willy pucklar på honom och försöker jaga honom när han är där nere. Och Chanel springer runt och försöker få fart på honom när han är här uppe.

Jag säger det igen. Shit vad Willy och Chanel skulle kunna ha kul ihop om Willy bara fattade att Chanel vill leka och inte döda.

I dag skulle vi egentligen ha gett Willy en ny tablett. Men han åt med god aptit i morse. Kors i taket. Och lika god aptit nu på kvällen. Så jag avvaktar nån dag till. Ska bli intressant att se hur aptiten är i morgon.

Knasiga Chanel!

Chanel är bra konstig katt! De senaste 2 veckorna har han gått och lagt sig på en dyna under köksbordet på kvällarna istället för att vara i vardagsrummet där han får sällskap. Jag har ju för det mesta varit här nere men maken har varit i vardagsrummet. Vi har tänkt att, jaha, Chanel vill väl vara för sig själv då. Men i helgen har jag varit i vardagsrummet och tittat på tv och suttit i soffan och läst mm. Och då har Chanel kommit nästa genast och lagt sig i mitt knä.
Varför vill han inte vara hos maken? Maken älskar katter och vill verkligen ha Chanel i knät, men Chanel hoppar bara ner därifrån om vi lyfter upp honom dit.
Visserligen är det väl jag som ger 3 av 4 mål mat och kanske den som leker med Chanel mest. Men Maken har ju ändå lyft upp honom i famnen varje dag och hälsar på honom så fort han kommer gående. Och dessutom, han skäller ALDRIG på honom. Vilket jag gör mest hela tiden känns det som. Men ändå ska han vara runt mina ben och i mitt knä hela tiden. Det är ju mysigt, visst. Men jag räcker liksom inte till för både Chanel och Willy. Det skulle ha varit så mycket enklare om Chanel kunnat ty sig till maken.
Vi ska jobba på det hela lite extra till veckan. Maken få ge Chanel fler mål mat och leka lite med honom. Annars får vi helt enkelt byta plats på kissarna så Willy bor uppe och Chanel här nere. För jag är mer här nere på kvällarna än där uppe. Men det betyder också en Chanel som ligger på en när man ska sova, och det är jag inte alls så förtjust i.

Nån som har idéer om varför han beter sig så?

Willys tablett verkar hålla i sig ungefär som den förra. Första dygnet en glupande aptit sen går det sakta ner. Morgonen är den första tiden han slutar äta på. I morse åt han lite grann när jag vaknade halv nio. Men sen var det först på eftermiddagen och nu på kvällen som velat äta lite mer. Förmodligen kommer han inte äta alls i morgon bitti igen.
Det är också ett underligt betende jag funderar över. Har han gått och blivit morgontrött så här mitt i livet?

Ny tablett...

Den första tabletten höll i sig i 2 dygn. I morse rörde han inte maten förens kl var framåt 12. Och nu på kvällen har väl inte direkt ätit heller. Så nu har han fått tablett nr 2.

Hittade en sån där rakbladskniv, så den här gången lyckades jag dela tabletten utan att mosa hälften totalt.
Nästa tablett blir på måndag.

Chanel har nästan drivit mig till vansinne idag! Han har skrikit nästa oavbrutet sen kl 10. Och det konstiga är att om man lämnar honom ensam på övervåningen då är han tyst. Men så fort jag eller Walle kommer upp sätter han igång att skrika. Snacka om skum katt. Det är ju inte så det lockar till att hålla honom sällskap direkt.
Egentligen tror jag inte Chanel trivs så jättebra hos oss. Han har för tråkigt. Det är ingen som vill/orkar leka så pass mycket med honom som han skulle behöva. Han skulle nog behöva nån i sin egen ålder eller yngre som orkar röja runt tillsammans med honom mer.

2 dygn

I morse ville inte Willy äta igen. Men å andra sidan så var alla katter ovanligt trötta och lugna i morse av nån anledning. Alla låg och sov hela morgonen.
Men på kvällen har han ätit med god aptit igen, så det verkar som om tabletten håller i sig fortfarande.
Nu tar vi helg så får vi se hur länge det håller i sig.

Så här mysigt har vi det på kvällarna när vi tittar på tv tillsammans. Chanel är med maken på övervåningen.

1 dygn.

Tabletten har hållt i sig i 1 dygn nu iallafall...

Chanel har fyllt 2 år! Stora pojken! Men sinnet är fortfarande 6 månader ;-)

20 min senare äter han med god aptit.

Pratade med vet idag. Och det blev aptitstimulerande. Kommer inte ihåg vad de hette men nåt med typ marzipan... 1/4 tablett var 3:dje dag. Jag lovar, det är INTE lätt att dela en redan liten tablett i fjärdedelar. Första försöket resulterade i att 1 fjärdedel bara blev mos.
Han fick iallafall i sig 1/4 och nu 20 minuter senare verkar han äta med ganska god aptit redan!
Det ska ju helst hålla isig sen även utan tablett. Vi får väl se... Vi har fått 2 tabletter och det borde alltså räcka i ca 3 veckor om jag inte gör mos av hälften. Men jag tänker att jag bara ger honom en ny när jag märker att han minskar på ätandet igen. På så sätt kan man ju sluta tidigare om det är så att han börjar äta normalt innan de är slut.

Nåt smärtstillande kunde vi dock inte få tyvärr. Det enda som är tillräckligt snällt mot magen är i flytande form och det kan man bara få i sprutor. Och det går inte att lagra hemma. Så får han ont igen får vi helt enkelt ringa dem och åka dit och hämta just då.

En ovanlig men glädjefylld syn hos oss numera!

Medans jag skrivit det här har han återvänt flera gånger till matskålen. Snart har han ätit en hel portion mat!