Vi väntar...

Nej, det var visst bara tillfälligt ätande, så dagen efter blev det tablett igen.
Men på onsdag ska vi få nya provsvaren, så vi får väl se.

Chanel är ju på nedre botten och Willy där upp nu för tiden. Det resulterar i att Chanel ibland sitter vid grinden längst uppe i trappen och först var Willy lite avvaktande. Men nu sitter de på varsin sida om grinden och skriker åt varandra. Och ibland försöker de slåss genom gallret! Det här är ju ett otroligt stort steg! Det är jätte bra tycker vi, men lite jobbigt att lyssna på ibland dock ;-)
Men det bästa är att Willy inte verkar rädd alls längre. Han rör sig helt obehindrat och bekymmersfritt på hela övervåningen även i hallen och runt trappen.
Så länge de låter som de gör och försöker slåss genom gallret kommer vi inte kunna släppa ihop dem, men ni ska se att lagom till sommaren när Chanel ska flytta hem igen så kommer de bergis vara kompisar.
Jag ska försöka filma dem vid tillfälle så ni förstår hur vi har det!