Jorå, lite separationsångest har jag allt. I helgen kommer Chanels matte och hämtar honom. För hur länge vet vi inte riktigt. Hon slutar skolan om 2 månader men nu ska han åka till en kompis och hennes hund och bo där ett tag. Han var där några veckor i höstas också och hade väldigt kul med hunden vad jag förstod det som.
Självklart kommer vi sakna Chanel. Ok, jag kommer inte sakna hans skrikande, och farande omkring överallt. Och jag kommer inte sakna att han ska vara i handfatet hela tiden och inte heller att han är precis runt fötterna jämt och ska vara med precis överallt. Det kommer också vara skönt att slippa ha dåligt samvete för att han får vara så mycket ensam på nedre botten, och att vi inte orkar och har tid att leka så mycket med honom som han skulle vilja och behöva. Men jag kommer sakna hans tillgivenhet, och det faktum att man kan riktigt gosa in ansiktet i honom, bära runt på honom och att han alltid vill hålla en sällskap i sängen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar